Den överväldigande majoriteten av burmanerna, arakaneserna, mon, shan och pa-o samt flertalet karener är buddister av theravadaskolan, d v s samma typ av buddism som förekommer i Thailand, Laos, Kambodja och Sri Lanka. För anhängarna av theravadabuddismen, «den lilla farkosten», står Buddhas filosofi i centrum och Buddha ses som en vishetslärare och ett föredöme men inte som en frälsargestalt vilket är fallet inom mahayanabuddismen, «den stora farkosten», som finns i t ex Tibet, Kina, Japan, Korea och Vietnam. Buddistmunkar har spelat en viktig roll i motståndet mot militärregimen.

Bland minoritetsfolken kachin och chin är de flesta kristna, främst baptister men också katoliker. Kachinfolkets baptiströrelse grundades av den svensk-amerikanske missionären Ola Hanson, som även konstruerade ett skriftspråk åt kachinerna. Starka kristna inslag finns också bland karenerna, karenni, naga, lahu och wa. Traditionella naturreligioner lever kvar bland flera bergsfolk som naga, wa, lahu, akha, och i viss mån även kachin och karen.

Indierna i städerna är till största delen muslimer men det finns också hinduer och sikher. I arakanområdet på gränsen mot Bangladesh finns en muslimsk minoritet, rohingya, som också talar sin egegn arakanesiska dialekt, vilken är uppblandad med bengaliska och persiska.

Rohingyas har ända sedan 1960-talet förföljts av regimen, som ser dem som ett utländskt folk som därför inte får medborgarskap ( se ävenBefolkning och språk). Rapporter om att moskéer och kyrkor har rivits för att ersättas av buddhisttempel eller arméförläggningar når ibland omvärlden. Formellt råder dock religionsfrihet i landet.

Läs mer om Burma.