Jordaniens flagga

Jordaniens flagga är en trikolor i de panarabiska färgerna svart, vitt och grönt, med en röd triangel med en vit stjärna vid den inre kanten. Flaggan antogs den 16 april 1928 och har proportionerna 1:2.

Flaggan bygger på den flagga som användes under den arabiska revolten mot det osmanska riket 1916-1918. Revolten leddes av sharif Hussein ibn Ali, tidigare emir i Mekka och av hashimitisk börd. Husseins andre son Abdullah blev 1921 emir och 1946 kung i det som utgör dagens Jordanien. Den vita stjärnan infördes när Jordanien fick självständighet 1928 (då under namnet Transjordanien). Jordanien regeras idag av Abdullah II, Abdullah I:s sonsonson.

Färgerna svart, vitt och grönt står för de abbasidiska, umayyadiska och fatimidiska dynastierna. Den röda triangeln står för hashimitdynastin och den arabiska revolten. Den sjuuddiga vita stjärnan har två betydelser: dels symboliserar den de sju verserna i den första suran i Koranen, dels symboliserar den de arabiska folkens enighet.

Jordanien, formellt Hashemitiska konungariket Jordanien, är en arabisk stat i Mellanöstern. Huvudstaden heter Amman. Landet gränsar till Syrien i norr, Irak österut, Saudiarabien i sydost och Israel samt den palestinska Västbanken västerut. Jordanien är en monarki där det hashimitiska kungahuset, som styrt landet sedan dess begynnelse och räknar sina anor från profeten Muhammed, har stor makt.

Jordanien räknas till utvecklingsländerna. Landet är västorienterat, och medlem i arabförbundet, Världshandelsorganisationen, Arabparlamentet, AIDMO, Internationella valutafonden, FN, Internationella domstolen, UNESCWA, FN:s råd för mänskliga rättigheter och GAFTA. Landet för även handelssamtal med EU och Gulf Cooperation Council.

Palestinamandatet

Efter det Osmanska rikets upplösning efter första världskriget tillhörde landet fram till självständigheten 1946 det brittiska Palestinamandatet. År 1921 delades detta mandat i två delar varvid området öster om Jordanfloden blev Emiratet Transjordanien och Abdullah Ibn Hussein, son till sharif Hussein ibn Ali i Mekka, insattes som emir.

Självständighet

År 1946 fick Transjordanien sin självständighet, och bytte år 1950 namn till Jordanien för att bryta kopplingen till Västbanken. Kung Abdullah I blev mördad 1951 av en palestinier. Från 1948 till 1967 ockuperade och annekterade Jordanien Cisjordanien och deras del kom att kallas Västbanken.

1958 gick Jordanien ihop med Irak i Arabunionen Irak-Jordanien. Det blev dock bara en kortlivad konfederation som upphörde samma år. 1965 bytte Jordanien ut stora landområden öken mot Aqaba och omgivande områden.

År 1967 förlorade Jordanien sina territorier väster om floden Jordan, sedan landet tillsammans med Egypten och Syrien förlorat mot Israel i sexdagarskriget. 1973 attackerade Jordanien Israel, som dock vann kriget.

Jordanien gav under dess första år medborgarskap till de flesta personer som bodde inom landets gränser. Detta har dock ändrats på senare år och staten har dragit in medborgarskap för de som anses vara palestinier. De ges dock fortfarande rätt att arbeta i landet.

Jordanien ligger i mellanöstern och gränsar i norr till Syrien, i nordost till Irak, i öster och i söder till Saudiarabien och i väst till Israel och västbanken. Tillsammans är gränser på 1619 km. Man har även en liten mängd kust (26 km totalt), man gränsar till Aqabaviken och Döda havet.

Naturen består mest av torra ökenplatåer i öster, med ett höglandsområde i väster. Delen av det östafrikanska gravsänkesystemet vid Jordanfloden agerar som en naturlig gräns mellan Jordanien och Israel. Den högsta punkten i landet är Jabal Ram, den lägsta är Döda havet.

Större städer inkluderar huvudstaden Amman i nordväst, Irbid och Az Zarga, båda i norr.

Klimatet i Jordanien är torrt och varmt, på grund av de stora ökenområderna. I landets västra delar får man dock mellan november och april större mängd nederbörd under regnsäsongen.

Jordanien är en konstitutionell monarki byggd på en konstitution från 1952. Kungen av Jordanien och hans ministerråd har den verkställande makten. Den jordanska kungen har en långtgående makt, han undertecknar och verkställer alla lagar, men hans veto kan ignoreras om två tredjedelar i över- och underhuset i Jordaniens parlament röstar för det. Det är också kungen som utser (och avskedar) landets domare, godkänner tillägg till konstitutionen, förklarar krig och styr de krigförande trupperna. Kungens ministerråd leds av en premiärminister och utses av kungen, som också kan avskeda rådsmedlemmar på premiärministerns begäran. Rådet svarar till underhuset i Jordaniens parlament och kan tvingas avgå om två tredjedelars majoritet i underhuset röstar för det.

Den lagstiftande makten i Jordanien tillhör landets tvåkammarparlament. Underhuset består av 110 personer valda till perioder av fyra år. Underhuset kan upplösas av kungen. Av de 110 platserna är nio reserverade för kristna, sex för kvinnor och tre för tjerkesser och tjetjenier. Det 40 personer stora överhuset väljs ut av kungen för perioder av åtta år.

Jordanien är ett mindre land, fattigt på egna naturtillgångar. Man är också beroende av utomstående länder för att möta sina inhemska energikrav. Främst möts detta genom ett regionellt samarbete med länderna i Gulf Cooperation Council och genom en naturgas-pipeline från Egypten. Landets inkomster kommer ifrån lättare produktionsvaror, främst textiler och kläder (som enligt avtal kan exporteras till USA utan tullar och andra handelshinder), men man är också starkt beroende av en export av fosfater och pottaska, stöd från jordanier utomlands och ekonomiskt bistånd från andra länder. Ekonomisk reform eftersöks, man satsar mycket på att få den inhemska IT- och turismsektorn att växa.

Resa till Aqaba i Jordanien

Boka din resa till Jordanien med vårt sommarerbjudande på Mövenpick Resort & Spa Dead Sea och Mövenpick Resort & Spa Tala Bay Aqaba inklusive alla transfers.

7 övernattningar för *2 900:- SEK per person i dubbelrum.

OBS: Man kan dela vistelsen mellan hotellen enligt önskemål!

*Flyg ingår ej. Erbjudandet gäller t.o.m. 10/9-2013 vid bokning senast 1/8-2013.

Till skillnad från många grannländer saknar Jordanien nästan helt tillgångar av olja och gas och är därför beroende av råvaruimport. Landet har få egna naturresurser med undantag av fosfat och pottaska (kaliumkarbonat).

Brist på vatten gör att endast 2,5 procent av landets yta är uppodlad. Lika mycket till skulle gå att odla upp men används främst som betesmark för får, getter och kameler.

Läs om resan till Jordanien.

Förutom en två mil lång kustremsa längs Aqabaviken vid Röda havet i söder är Jordanien helt omgivet av land. Större delen av ytan utgörs av en torr högplatå på mellan 700 och 1000 meters höjd.